Örtmedicin och helhetsterapi

Hem -> Övrigt -> Anslagstavla

 

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) 

2021-11-10

Hästkastanj är vanligt förekommande i Sverige upp till Gästrikland.

Arten kommer ursprungligen från områden runt Balkan men har odlas i Sverige länge och förekommer även förvildad. Den är inte att förväxla med den ätbara kastanjen (Castanea Sativa). Till viss del har vi anammat en tradition att äta kastanjer (framförallt till jul) här i Sverige, men den ätbara kastanjen behöver mer värme än vi generellt har i Sverige och om den odlas här är det oftast i södra Sverige. Hästkastanjen har dock varit och är värdefull som medicin och att tvätta ömtåliga tyger med. Och den har såklart ett estetiskt värde enligt många.

Aktiva ämnen

Hästkastanjen innehåller Saponiner, glykosider, kumariner, garvämnen och steroler En av de faktorer som gör Hästkastanjen högpotent (och därför varken god eller lämplig att äta som mat) är framförallt ett högt innehåll av olika saponiner och glukosider. Det är saponinerna som fungerar som tvättmedel. Saponiner finns också riktigt i exempelvis såpnejlika som har används på liknande sätt. Allt som är högpotent i naturen går under benämningen ”giftigt”, men ska man bli förgiftad av hästkastanj så krävs ganska mycket vid upprepade tillfällen. Och smaken gör att man vanligtvis inte äter dem som nötter. Saponiner i små mängder fungerar också blodrenande, så det är inte så att vi aldrig ska förtära saponiner, bara att vi ska ta det i mycket små mängder och gärna utvärtes. Glukosider (i detta fall Aesculin) är hjärttaktiva och ökar permeabiliteten hos kapillärer och tillåter kroppen att absorbera överflödig vätska. Kumariner är en aromatisk förening som förekommer i många växter , därav flera livsmedel där kanel är den mest kända av de som innehåller stora mängder. Kumariner har används vid många sjukdomstillstånd, det vanligaste är ödemtillstånd, infektioner och kronisk trötthet. Garvämnen gör att slemhinnor drar ihop sig vilket bidrar till att främja läkning och att patogener av olika slag har svårare att få fäste. Steroler finns i många livsmedel och har framförallt funktionen att sänka LDL (”dåligt” kolesterol).

Medicinsk användning:

Ödemtillstånd av alla slag

Stockning i ven- och lymfsystem

Åderbråck Svårläkta sår (ex bensår)

Inflammatoriska led- och muskelsjukdomar

 

Torrviktsdosering:

0.2-1 gram, 2-3 gånger per dag i perioder om upp till 7 dagar.

 

Salva/lotion mot åderbråck:

Utvärtes är det okej med större mängder och under längre tid. Blanda 3 gram torkat pulver i en dl hudlotion av ett slag som lätt tas upp av huden. Massera berörda områden områden och kringliggande områden med lotionen i upp till 21 dagar på raden.